Jag söker människor! Låter väl bra va?
Jag vill komma i kontakt med människor som genom rätt mat (även rätt mängd) och träning har kommit i sitt livs form. Nu menar jag inte bara fysiskt utan även psykiskt. Vi vet alla att kilon kan droppa snabbt men hur bra mår man då?
Det är en intervju det handlar om. Maila mig! camilla@livskick.nu
Om min vardag kan ni läsa HÄR. Idag var det ett superpass på gymmet bland hantlar och maskiner
PT-peter var också där.
Hej!
Hoppas att ni har det superskönt i sn…ja, snö ser vi ju inte röken av här i alla fall men januari börjar äntligen bjuda på några minusgrader och sol. Tänk om vi får tidig vår och en lång härlig sommar detta året! Det hade varit en härlig överraskning.
Vi har en ny bloggare på Livskick! Patrik. Han ska ta med oss på resan fram till tävlingen: Battle of Scandinavia där han ska tävla i Classic Bodybuildin. Han skriver om förberedelserna, träningen och sin egen vardag. Följ och lär!
Jag har startat upp Facebooksidan Be Great. Be You. Be Great. Be You… precis som det står. Ju mer jag möter människor i mina jobb, ju mer inspirerad blir jag till att skapa en rejäl boost för självförtroenden. På mitt jobb som instruktör på gymmen får jag äran att träffa på massor med människor. Vet ni? Jag ryser av välbehag när jag hör hur kloka och inspirerade de är. Jag tror att självkänsla kommer byggas i raketfart om fler och fler skriker. Vi gör det tillsammans! Har du drömmar? Mål? Förändringstankar? Vad väntar du på? NU är alltid rätt tidpunkt. Varför vänta? Det går ju ytterligare en dag då…
Det ska vara ett skönt ställe där ALLA känner att de platsar. Oavsett Elittränare till mammalediga, nyfikna och framför allt dig som vill hitta inspiration till att utforska vad DU vill, vad DU kan nå och våga kavla upp ärmarna och säga DIN mening.
Vad som händer just nu i mitt liv.
Ja, jag skriver dagligen på Fitness-magazine bloggen och ToppHälsa bloggen. En liten update här är på sin plats också. Nu när jag börjar få ordning på livet i huvudet också
Jag börjar jobba hos Åsa V5. På Atlantica Joy kommer jag att springa runt i receptionen, köra olika pass, jobba med sälj och marknadsföring. Och jobba i träningskläder! (Ett härligt mål jag haft under en längre tid. Att ha ett jobb där jag får gå till jobbet i träningskläder). varannan vecka kommer jag vara på plats på Atlantica joy och varannan vecka hemma där jag jobbar även där med Atlantica men också med Livskick och lite nystartade projekt. Mycket är det som ska falla på plats nu och jag kan inte skvallra om allt så jag tar lite i taget.
Jag tränar som aldrig förr och går med konstant träningsvärk
Faktiskt så har jag vigt denna helgen åt stillhet för att kroppen ska få komma i kapp. Fantastiska, fina kropp som står ut med min envishet och hunger efter mer!
Det var lite om nuläget. Hur är det med dig?
Jag gråter nästan aldrig. Det är egentligen ganska jobbigt för gråta är viktigt.
Jag är en lycklig människa och är tacksam för det men jag behöver gråta för att släppa på stressen ibland. Jag hittade perfekta lösningen i natt då grubbel höll mig vaken. Grät som ett barn.
Den absolut bästa på länge.
Ibland blir det knivigt alltså. Ibland ställs man inför val som och måsten som inte alls känns rätt. Att följa magkänslan är min grej men att det jämt känns okej att göra det är en helt annan sak.
Men har man inte tid så har man inte. Jag har inte tid just nu och vet vad jag måste göra, tyvärr. Det gör ont men eftersom att detta ger mer ångest än energi så måste jag avsluta det, nu. Samtidigt som det gör ont så ger det en känsla av att jag tar kontroll. Jag tar äntligen kontroll över mitt liv och vet hur jag ska agera för att vara så stark som möjligt. Jag har mål och drivkraft, äntligen.
Det mig att tänka på något mycket allvarligare som runt om i världen just nu sker. Något jag själv gått igenom för några år sedan. Kroppsfixering och viktstress. Att ha känslan av kontroll när man lever med den sjukdomen är att gräva sin egen grav millimetervis. Om man känner att man har kontroll mitt i vikthetsen så är man livsfarlig. Kontroll betyder nämligen att det känns bra. Vad känns bra när man har en ätstörning? Jo, att vara hungrig och smal, helst ska det ha skett något på vågen varje morgon också. Helst ska huden på magen vara lite rynkig och kinderna lite, lite insjunkna. Benen över brösten ska synas och byxorna ska sitta löst. Även om modellen man har ska sitta tight så känner man sig fet som en valross om de gör det. Känslan av pösiga kläder som är märkta med minimal storlek är toppen i en ätstörningsdrabbad hjärna.
Alltså, det känns okej och man orkar leva på som vanligt. Man har kontroll och ingen märker att man är sjuk. Och vadå? Så länge man har det i chack så är det ju inget problem. Eller hur? Att leva på som vanligt kan hålla sig ett tag men sedan, sedan min vän är det ingen som missar att du är sjuk. Tvärtom så håller sig folk borta för att de blir rädda och inte vet hur de ska hjälpa dig. Du är som en levande bomb och hud, hår och ögon drabbas hårt. Dina ögon speglar hur du mår i alla tider, också nu. De är skrämmande påverkade av ditt lidande. Du kommer inte kunna dölja det i all framtid. Vet du? Det vill du inte heller. Din definition på lycka är fel och den måste rättas till för att du ska bli lycklig igen. Oftast börjar man faktiskt i fel ände.
Den som känner sig nöjd av att bara köra på så har en riktigt problematisk livssyn. Det är okej, det är okej att känna och må men man måste alltid försöka söka efter en förbättring som gynnar både kropp och själ. Är man insjuknad i en ätstörning så känns det underbart när man lyckats hålla sig undan mat i flera dagar. Hungern är en belöning och känslan av makt fyller upp tomrummet. Jag vet, jag vet att det känns skönt men jag vet också att det är fel och att man KAN ta sig ur detta grepp. För själen och kroppen dör sakta, sakta när man behandlar sig själv på det sättet. Rå sanning och jag kommer aldrig att ta lätt på den typen störning. Den är livsfarlig, that´s it!
Jag vet även att man kan bli bra. Att man kan njuta av livet och att man kan arbeta sig ifrån detta destruktiva beteende. Jag hade aldrig skrivit detta om jag inte var tvärsäker på att man kan bli frisk igen.
Mitt måtto är: Vi får kanske 80 år här på jorden, helst mer. Vad ska vi göra av den tiden? Jag ska i alla fall försöka klämma in njutning och hälsa i varje sekund. Problem som uppstår är till för att lösas, inte fastna i.
Har efter en härlig arbetsvecka nu satt mig en fredagskväll. Idag är det 2011-11-11. Något speciellt? Jo, det är ju ett fantastiskt spännande datum och en go människa fyller år idag. Vet ni vad jag gjorde då? Jag som är lite halvt som halvt skrockfull kunde inte låta bli att köpa två Triss, ja jag vet… men man måste testa ibland?
Tidigt i morgonbitti sätter jag mig i bilen och kör till Stockholm. Alltförhälsan-mässan är målet. Det ska bli så sjukt roligt att åka dit!
Någon mer som skall dit i morgon?
Har precis kommit hem från att ha kört två Zumbapass i rad. Kroppen är mör som aldrig förr men fylld av ett lyckorus som bara träning kan ge. jag älskar det och är helt fast!
Livskickjobb har varvats med flyttplaner här i detta hem. Jag har hittat en betydligt bättre och billigare 4:a i stället för det 3:an jag bor i nu. Så mycket mer i 4:an att jag nästan skäms över att jag betalat så mycket för denna jag bor i nu. Allt från internet ttill tv, yta och fint i lägenheten. Världens bästa grannar får jag ju också och det gör ju inte ont.
Jag planerar mycket nu. Allt från jobb till liv och vet ni? det verkar gå ganska bra faktiskt