NU är jag egenföretagare och förhoppningsvis fortsätter det så. Jämna veckor ska vigas mestadels åt Livskick och Caarpe. Spännande och denna första veckan har hittills varit upp och ner i bokade möten (dock inte företagsmöten). Lite ihopsnurrning av planera har det dock blivit.
I morgon ska jag träna med en tjej på gymmet. Hon vill hänga på och komma igång, lovely! Tror det blir lite arm och magträning jag startar med.
Sedan är det dusch, mat och plantera rumpan på stolen framför datorn. I morgon drar jag åt trådarna av planering och kör igång!
Nu följer ett länkhav här av aktuellt:
Be Great. Be You! Min sida på facebook. GILLA sidan och häng med på en cool resa där vi utforskar vägar och möjligheter till självsäkerhet, sann hälsa och massor med motivation. Vi kan väl hjälpas åt och fylla sidan och bjuda in vänner i mängder. Ni kommer gilla planerna och möjligheterna med sidan. Like, like, like!
Lotta videobloggar igen! Härliga människa som bara genom att öppna munnen motiverar till spring i benen.
Livskick har rykande färska artiklar som tapetserar sidan. Det finns något för alla.
Johanna jobbar som en tok och framåt går det minst sagt. Denna resa ska bli helt otrolig så på med säkerhetsbältet för nu kör vi!
Min blogg uppdateras flitigt. Jag och Peter har varit duktiga bloggare och kommit ihåg att använda kameran till både bilder och videobloggar. Det blir nog storbloggare av oss också till sist
Jag ska försöka att ta en Stockholmstripp / Johannatripp snart igen. I slutet av februari, början av mars hade jag tänkt. Börjar finula på att planera in något mer den helgen. Tips någon? Kanske lite ”Livskick testar på”? Intervju? Träff? You name it!
Måndagspeppen tidigare i veckan slänger jag med också. Träning, träning och träning. Det finns något för alla!
Hej!
Nu smäller det igång. I torsdags jobbade jag sista dagen på mitt trygga assistentjobb och nu har jag lättat vingarna och jobbar varannan vecka på Åsas gym, en blandad arbetsroll som minst sagt kommer innebära full fart och glatt humör. Jag har även pass kvar på gymmet här hemma där jag tränar tillsammans med mina glada deltagare. Sedan är jag ju egen med och det ska jag ta på finskorna för och kicka igång ordentligt nu.
Veckans bästa är såklart Lotta och Johannas Text om Fett:
Sömnbrist skadar mer än vi tror. Här är en sak som kan hända.
Livskick har inte mindre än TVÅ!? Nya, inspirerade bloggar:
Följ med Patrik i hans vardag och väg mot tävlingen Battle of Scandinavia 2012. Kost, träning och tankar som är väldigt lärorika och en upplevelse som man blir nyfiken på. Att bygga och träna inför tävlingar är inte det lättaste. Häng med på hans fantastiska resa.
Så har vi även Sandra Ett energipiller som person och man blir riktigt glad av att läsa hennes energifyllda blogg. Även hon är Zumbainstruktör och det vet vi ju att jag rådiggar!
Härlig vår står framför oss och härliga människor fortsätter att välla in i vår grupp. En Livskick i sin rätta benämning. Häng på!
Får några år sedan kom jag på att jag ville komma i form och bli hälsosam. Jag slutade röka och började träna. Japp! Mot mina drömmars mål och allt vad det betydde. När jag satte igång minns jag känslan av att vara oövervinnerlig och peppen taggade som rusande eld i blodet.
Efter några månader så fattar jag att inget hände och osunda tankar tog mer och mer plats i huvudet. (En annan historia som skrivs om en annan gång. Jag blev sjuk)
I alla fall. Allt det där med rätt mat, mat och träning, mål och realistiska målsättningar var borta. Kvar fanns bara galen träning, tårar och minimalistiskt med mat. Mat gör mig fet? Eller? Trodde jag.
Jag hade ju gjort ett bra val i livet och skulle väl få belöning för detta. Att jag valde en väg av att slå samman precis alla dieter, piller och motion var INTE en genväg. Det gjorde att jag rasade. Jag hade behövt hjälp Big time!
Jag är ingen dum människa. Men falla för genvägar och löften om snabba resultat är enkelt. Osunda tankar kan ta skruv utan att man ens märker det och vips står man med avsmak framför spegeln och mobbar sin kropp. Bra för motivationen? Knappast!
Jag gillar inte att höra att jag gör fel. Ändå vet jag att hur man än vrider och vänder på det hela så finns det alltid människor som inte alls är på samma stig som jag själv. That´s life.
Ibland blir man besviken och vill uppnå alla runt om nöjda. Vad händer? Jo, man försakar sina egna tankar och helt plötsligt står man och undrar vilka värderingar som är egna och vilka som är andras. Förvirrig skapas och allt bli pannkaka till sist. Man blir trött och kämpar på i en nästan berusad fart som inte är nyttig för vare sig kropp eller mål. 2012? Varför fortsätter det?
Varför inte bara slänga av sig västen med tyngder och skrika: LÅT MIG VARA MIG! Till kravkänslan som swischar runt bland oss. Gör vi det tillsammans så kommer den bli utskickad i rymden snabbare än en raket. Inga ideal kan hålla fast om man inte matar dem.
För det gör vi, tyvärr. Hur mycket vi än dokumenterar att så inte är fallet, så är vi där och nosar och drömmer ibland ändå.
Vi är ett original i oss själva. Vi har EN kropp som vi ska vara stolta över. Om man ser människor i andra former och ställen i livet så ska vi låta oss inspireras av dessa i stället. Våga prata, få idéer och suga in kunskap. För vi är alla olika och har där med olika tankegångar.
Hur härligt skulle det inte vara om vi i stället för att nå respekt i andras ögon i stället fokuserar på att få respekt i våra egna. Om du har en dröm så ja, jobba mot den, hur hårt som helst. Men det ska vara för att DU vill det och det ska vara för att DU mår bra av det.
var ödmjuk, förklara varför du lägger 110% på något och bry dig om de som bryr sig om dig.
Jag vet vad och har startat en otrolig resa för att nå dit. Inte utan fel, misstag eller hårt arbete. Oh nej, de finns där och det är många av dem. Men jag har också lärt mig (och håller på att lära mig) att man får göra misstag, men ser vem som ser mig och man lär sig och gör bättre.
Livskicks färska artiklar som får dig i härlig kom-igång-anda!
Johanna tycker till! Att rasa i vikt är aldrig en hälsosam livsstilsförändring.
PT-Peters blogg: Har du gått upp 15 kilo på 20år, tänk då vad mycket du begär av kroppen av att sedan gå ner lika mycket på 4 veckor…
Vardagligt KAN bli sjukligt,min andra blogg. Är allt en ätstörning? Nej, men mycket är bra nära.
Yiyah ryter ifrån. Rasism ska INTE accepteras.
Topphälsa.se: Är du en viktpendlare? Här får du sex succétips för dig som vill hålla en mer jämn vikt!
Mycket angående vikt och syn på det. Varför? Jo för att jag är trött på att det lyfts fram så mycket quickfix och galenskaper. Japar de högt ska jag gapa högre.
Oj, det känns som om en ångvält kört över mig. Hur trött kan en människa bli?
Bäst att inte fråga en sådan fråga tror jag faktiskt. Samtidigt som jag är trött så har jag haft en helt fantastisk julhelg och det är jag överaskad och glad över. Innan så såg jag den som en ganska jobbig kommande stund. Jag menar första julen utan kidsen och allt det där. Gungandes i ett hörn, ensam och övergiven. Dramatisk? Jag?
Det blev en helt underbar helg i alla fall. Livet är ibland överaskande åt det bra hållet med. Oj, nu lät jag lite bitter va? Det är jag inte. Har bara haft små motgångar som ligger som små loppor runt om. Man bli så trött av sådant, eller hur?
Jag men vid det här laget så vet ju de flesta att jag är ganska enveten. Små, små motgångar som snarare försenar än förstör har gjort mig en aningens trött i hjärnan. Skulle behöva en egen livscoach tror jag minsann. Någon som gick in i mitt huvud och städade lite. Eller så löser det sig. Jag har snart en otrolig förändring i min jobbsituation och det gör mig alldeles överaktiv när jag tänker på det.
Tänk vad man kan åstadkomma om man bara ger sig jävel på något? Det får mig att undra… hur långt kan man gå? Missförstå mig inte nu. jag är väldigt nöjd med mitt liv men nyfikenheten kommer nog alltid att driva mig åt högre mål. Misstänker att jag är född sådan och hoppas att jag kommer att göra det noggrant och genomtänkt.
Johanna skrev en sak i ett mail här om dagen. Hon vet det mesta om mig och har kommit att bli en väldigt kär och viktig vän i mitt liv. Hon kan liksom sätta fingret på det jag menar fast inte riktigt får fram jämt. Hon skrev något i stil med : Om du bara kunde få fram i bloggen hur du är på riktigt.
Alltså, jag ljuger inte i bloggarna. Oh nej, jag vet bara inte hur mycket jag ska skriva eller om det handlar om ork. Är jag lat? Nja, knappast. Kanske bara lite orutinerad i att låta bli att sudda meningar. För det gör jag ofta. ”Kan jag skriva det här?” En tanke som ofta återkommer. Delete…
Äsch, vad jag svamlar. Nu ska jag läsa andra inspirerade bloggare en stund.