Jag måste göra slut på något som känns bra, knivig sits…

Ibland blir det knivigt alltså. Ibland ställs man inför val som och måsten som inte alls känns rätt. Att följa magkänslan är min grej men att det jämt känns okej att göra det är en helt annan sak.

Men har man inte tid så har man inte. Jag har inte tid just nu och vet vad jag måste göra, tyvärr. Det gör ont men eftersom att detta ger mer ångest än energi så måste jag avsluta det, nu. Samtidigt som det gör ont så ger det en känsla av att jag tar kontroll. Jag tar äntligen kontroll över mitt liv och vet hur jag ska agera för att vara så stark som möjligt. Jag har mål och drivkraft, äntligen.

Det mig att tänka på något mycket allvarligare som runt om i världen just nu sker. Något jag själv gått igenom för några år sedan. Kroppsfixering och viktstress. Att ha känslan av kontroll när man lever med den sjukdomen är att gräva sin egen grav millimetervis. Om man känner att man har kontroll mitt i vikthetsen så är man livsfarlig. Kontroll betyder nämligen att det känns bra. Vad känns bra när man har en ätstörning? Jo, att vara hungrig och smal, helst ska det ha skett något på vågen varje morgon också. Helst ska huden på magen vara lite rynkig och kinderna lite, lite insjunkna. Benen över brösten ska synas och byxorna ska sitta löst. Även om modellen man har ska sitta tight så känner man sig fet som en valross om de gör det. Känslan av pösiga kläder som är märkta med minimal storlek är toppen i en ätstörningsdrabbad hjärna.

Alltså, det känns okej och man orkar leva på som vanligt. Man har kontroll och ingen märker att man är sjuk. Och vadå? Så länge man har det i chack så är det ju inget problem. Eller hur? Att leva på som vanligt kan hålla sig ett tag men sedan, sedan min vän är det ingen som missar att du är sjuk. Tvärtom så håller sig folk borta för att de blir rädda och inte vet hur de ska hjälpa dig. Du är som en levande bomb och hud, hår och ögon drabbas hårt. Dina ögon speglar hur du mår i alla tider, också nu. De är skrämmande påverkade av ditt lidande. Du kommer inte kunna dölja det i all framtid. Vet du? Det vill du inte heller. Din definition på lycka är fel och den måste rättas till för att du ska bli lycklig igen. Oftast börjar man faktiskt i fel ände.

Den som känner sig nöjd av att bara köra på så har en riktigt problematisk livssyn. Det är okej, det är okej att känna och må men man måste alltid försöka söka efter en förbättring som gynnar både kropp och själ. Är man insjuknad i en ätstörning så känns det underbart när man lyckats hålla sig undan mat i flera dagar. Hungern är en belöning och känslan av makt fyller upp tomrummet. Jag vet, jag vet att det känns skönt men jag vet också att det är fel och att man KAN ta sig ur detta grepp. För själen och kroppen dör sakta, sakta när man behandlar sig själv på det sättet. Rå sanning och jag kommer aldrig att ta lätt på den typen störning. Den är livsfarlig, that´s it!

Jag vet även att man kan bli bra. Att man kan njuta av livet och att man kan arbeta sig ifrån detta destruktiva beteende. Jag hade aldrig skrivit detta om jag inte var tvärsäker på att man kan bli frisk igen.

Mitt måtto är: Vi får kanske 80 år här på jorden, helst mer. Vad ska vi göra av den tiden? Jag ska i alla fall försöka klämma in njutning och hälsa i varje sekund. Problem som uppstår är till för att lösas, inte fastna i. 

Du kanske gillar...

Att vara företagare och hitta lampknappen.

V 6 och omställning

Komma i form, komma i form rätt!

Veckans: