En lugn morgon och sjuka barn är det här. Ja, jag är överlycklig att det inte är magsjuka utan ”bara” en förkylning. En sådan där förkylning som kommer då våren busar lite med oss. Mellantjejen är värst med sin hosta som kommer så fort hon tar i. Lillskruttan har ju lite svårt att sitta still så det är mycket hostande.
Jag ska snabbt på ett möte i skolan klockan elva. Äntligen blir det gjort och det ska bli skönt att få planera och prata lite.
Ska även se om jag kan lura ut lite småsaker med min telefon idag med. Den kan ju mer än vad jag har finulat ut. Det är det magiska med att inte läsa instruktionsboken då man får den förstår ni, när man väl kollar i den så är det som att få en helt ny mobil igen! Ja jag vet, jag är så smart.
Nu ska jag dricka kaffe.
Det är tisdag, klockan är 21.00 och det betyder bara en enda sak…
Desperate houswives!
Vad jag gör? Sitter limmad i soffan såklart. Kan man göra annat just nu?
Okej, jag har slagits med tankar nu i vinter om jag ska vara ärlig. Jag har vänt upp och ner på mina prioriteringar för att luska ut om jag verkligen lever som jag lär?
Saken är att jag piskar upp mig otroligt i mina egna tankar. Så förbannat dumt jag har burit mig åt? Jag skulle ha en smäll i bakhuvudet.
Vad har detta resulterat i? Trötthet och en jäkla press att väga upp min kompetens gentimot andra som är högutbildade och smarta? För en småstadstjej har väl inget att komma med om hon vill ge sig ut och förbättra världen? Höras då hon skriker om att skapa bättre självförtroende i Sverige. 
Så idag, på min tjugoåttaårsdag har jag bestämt mig för att släppa alla löjliga illusioner om vad som är accepterat eller inte. Jag är och har alltid varit lite smått galen. Det har fungerat hela mitt liv så jag fortsätter som jag är. Jag har gjort knasiga saker som jag fått sota för (och sotar för) men jag tycker att så länge man har ett gott hjärta innanför bröstkorgen så är det bara att spinna på.
Välkommen till en blogg som ÄR Camilla, skrivs av Camilla och speglar Camillas liv. (Kanske med ett stänk av trettioårs kris inblandat) Fast är det inte i trettioårs åldern som kvinnor mår som bäst förresten? Har läst det någonstans.
Just det, jag klippte bort det slitna håret igår ju. Jag gillar´t om man säger så. Nu kan man dra fingrarna genom håret utan att fastna i topparna.
Nu ska jag hoppa in i duschen efter ett pass Zumba. Det gjorde succe för min arma och träningslängtande kropp!
Idag är det premiär för programmet Mamma byter bo. Det måste jag ju se, jag blev faktiskt tillfrågad att vara med där ha ha ha. Hon som frågade hade följt min blogg lite
Kul men jag har en liten svårighet och det är att lämna mina barn i någon annans händer. Det hade antagligen kommit en mamma som inte alls var van vid att bo på landet och allt vad det innebär ha ha ha.
Nä, nu ska jag duscha!
Ja, vi är ju glada men lite tokiga